• Aug 5, 2025

🍂 Sensommarens viskning – Vad tar du med dig, vad lämnar du?

  • Jannica, Ena Änglarum
  • 0 comments

Vad tänker du om att hösten viskar "jag är strax framme hos dig - vacker, oskriven och magisk"?

Augusti är här. En månad som bär med sig något särskilt i sin energi.
Den smyger sig in utan att göra mycket väsen av sig – men den bär på en känsla av förvandling.
Inte riktigt sommar, inte riktigt höst. Inte en början, men heller inte ett slut.
En övergång. Ett mellanrum. En mjuk plats där något nytt får gro – om vi tillåter det.

För många av oss är augusti en tid för självreflektion.
En möjlighet att se tillbaka på det som varit, känna in det som är – och kanske få en glimt av det som är på väg.

Men det behöver inte vara en kraftfull nystart, en ny "jag ska!"-energi.
Ibland är det bara en viskning:
"Hur mår du? Vad bär du på just nu?"


🌞 Sommarens kontraster – mellan vila och utmattning

Vi tänker ofta på sommaren som en tid för återhämtning, värme, frihet och lugn.
Men hur många av oss upplever egentligen det?

Kanske har du arbetat hela sommaren, som så många andra i vår samtid.
Kanske har du haft för lite vila, för många måsten, för mycket logistik – eller för mycket tystnad.

Eller så har du haft en stillsam sommar, men där stillheten inte gav energi – utan snarare skapade känslor av tomhet, understimulering eller ensamhet.
Att inte ha något att göra kan vara skönt ett tag, men om det drar ut på tiden kan det också skapa rastlöshet, brist på mening, eller en slags inre avstängdhet.

Och för andra har sommaren varit socialt intensiv, med släktingar, familjemiddagar, högtider, logistik och planering.
Då kan du bära på en trötthet nu som inte riktigt går att vila bort.
En social utmattning som kommer efter att ha "hållt ihop" allt för länge.

Men för många - kanske för dig - har sommaren varit en perfekt tid av inre och yttre balans. Alldeles lagom härligt av allting - det är inte det enklast att få till, så grattis till dig.

Oavsett vad just du har upplevt så finns en viktig fråga att ställa nu, i sensommarens ljus:

Vad har min sommar gjort med mig – på djupet?


💫 Min egen sommar – från rörelse till stillhet

Jag vill gärna dela lite från mitt eget hjärta, eftersom det är i våra berättelser vi ofta möts.

Min sommar har varit fylld av rörelse – men också stillhet.
Tillsammans med min man och vår katt har jag rest runt i vår husbil och fått uppleva några av Sveriges vackraste platser.
Att resa på det sättet skapar en särskild närhet – både till varandra, men också till naturen som blir så närvarande i vardera stund och i det oväntade.
Vi stannade till i Skåne, och framförallt i magiska Österlen. Den platsen har en energi som är svår att beskriva med ord – så välkomnande, harmonisk, med sina böljande åsar, mjuka stränder och livfullt hav, sagolikt mild men samtidigt med ett sinnligt djup. Den bjuder in till andning. Till närvaro.

En av höjdpunkterna på resan var att få stå vid Ales stenar.
En plats som bär på en urkraft, en tyst visdom.
Där, med vinden som svepte över havet och stenarnas kraft omkring mig, kom det över mig:
En insikt om tid. Om liv. Om vägval.

Jag ställde mig frågan:

Var är jag i mitt liv nu? Vad längtar jag efter – egentligen? Vad vill jag ta med mig framåt?

Det var inget högtidligt eller dramatiskt. Bara ett stilla inre skifte.
Och kanske är det just i stillheten som våra viktigaste insikter får plats.

🎉 Att få känna sig älskad – min 60-årsdag

Sommaren bjöd också på ett helt annat slags ljus – ett glädjefyllt, varmt, innerligt firande.
Jag fyllde 60 år – en milstolpe i livet – och blev fullkomligt överraskad av mina barn, deras respektive och barnbarn.

Under tre dagar firades jag, och vi åkte tillsammans på en härlig kryssning från Stockholm till Gotland.
Att få uppleva vackra Visby med alla sina kullerstensgränder, rosor och medeltida charm tillsammans med familjen var helt magiskt.

Men det som berörde mig mest var inte själva resan – utan känslan av att vara så älskad och närvarande.
Att bli så hjärtligt firad, var snudd på overkligt. Som vi skrattade ihop och skapade många nya gemensamma minnen tillsammans. Att känna hur allt jag har byggt upp i mitt liv – familjen, relationerna, närvaron – har fått blomma ut i detta vackra möte.

Jag kände mig så otroligt tacksam. Så djupt rörd.
Och den känslan bär jag med mig in i hösten. Den insikten har fått mig att se på tillvaron lite annorlunda.

Så sammanfattningsvis efter en härlig sommar och ledighet är nog min reflektion att jag behöver använda mitt liv, min inre och yttre närvaro på annat sätt. Jag behöver planera om lite i min annars så proppfulla jobb-agenda. Jag behöver tro mer på mig själv och mina inre drömmar.


🌻 Vad tar du med dig från din sommar?

Nu vill jag vända mig till dig.

Oavsett om din sommar varit fylld av aktivitet eller stillhet, glädje eller utmaningar – så bär du med dig något.
Kanske en insikt, en känsla, en längtan.
Kanske en ny förståelse för vad du behöver – eller vad du inte längre vill bära.

Jag vill bjuda in dig till att stanna upp en stund nu, och fråga dig själv:

Vad har sommaren 2025 gett mig? Vad har jag lärt mig – om mig själv, om andra, om livet?

Du kan gärna ta fram en anteckningsbok och skriva, eller bara sitta i stillhet en stund med frågorna.

✍️ Journalingfrågor för sensommarens inre skörd:

  1. Vad var det finaste jag upplevde i sommar?

  2. Vad kände jag att jag saknade?

  3. Var det något som överraskade mig – på ett positivt eller utmanande sätt?

  4. Har jag besökt någon plats som väckte något i mig? (Som Ales stenar gjorde för mig?)

  5. Vilka möten har berört mig djupast? (Som kryssningen till Visby med mina nära och kära berört mig)

  6. Vad vill jag avsluta innan hösten börjar?

  7. Vad längtar jag efter att skapa, känna eller släppa taget om?

  8. Hur vill jag må – på riktigt – när hösten är här?

  9. Vad kan jag lättast nämna gav "ringar på vattnet" genom sommaren vidare in mot hösten?


🍁 Att inte veta är också ett svar

Du kanske inte har alla svar. Du kanske känner dig vilsen, trött eller tom just nu.
Och vet du? Det är också helt okej.

Vi lever i ett samhälle som vill att vi alltid ska vara på väg någonstans, ha mål, ha struktur, ha fokus.
Men ibland är det mest andliga du kan göra att bara... vara.

Kom bara ihåg att tro på dig själv!

Att vila i ovissheten.
Att låta det gamla landa innan något nytt får ta form.
Att våga vara mållös en stund.

Du behöver inte ha en plan för hösten än.
Du behöver inte sätta nya mål eller "ta tag i" något.
Det räcker att du lyssnar inåt.

Och kanske – om du lyssnar tillräckligt tyst – så viskar ditt inre en riktning.
Inte en karta. Men en känsla.


🌟 Augustierbjudande & ny kurs på väg!

Om du längtar efter att fördjupa din andliga resa under hösten – på ditt eget sätt, i din egen takt – vill jag passa på att bjuda in dig till något extra.

💫 Under hela augusti får du 15 % rabatt på alla mina webbkurser.
Oavsett om du vill stärka din intuition, utveckla din andlighet, fördjupa dig i Reiki eller bara hitta hem till din egen inre röst – så finns det en kurs som väntar på dig.

🕊️ Använd koden AUGUSTI i kassan så dras rabatten automatiskt.

Och vet du vad?
Snart lanserar jag en helt ny kurs som jag verkligen längtar efter att få dela med dig.

Den heter Änglarnas ljus – en varm, fin men enkel kurs där du får utveckla din medialitet och intuition i änglarnas närvaro.
Kursen är för dig som vill fördjupa din egna andliga praktik, men också för dig som kanske bär på en vision om att starta en liten väncirkel eller grupp där ni tillsammans utforskar ljuset, kontakten och vägledningen från änglarna.

Och självklart gäller 15 % rabatt även på den så fort den är lanserad – om du använder koden augusti.


💖 Avslutande ord – tillsammans i ljus

Tack för att du tog dig tid att läsa mina ord.
Tack för att du finns här, på din resa, med ditt ljus och din längtan.
Vi är många som går igenom liknande känslor just nu – förväntan, nyfikenhet, inre frågor i en salig blandning – och vi behöver inte bära det ensamma.

Du är inte ensam.

Jag är här, och tillsammans håller vi ljuset för varandra.
Sensommarens viskning bär på något vackert.
Låt oss lyssna. Låt oss vila. Låt oss ta emot.

Varmaste hälsningar,
Jannica
Ena Änglarum

0 comments

Sign upor login to leave a comment